Infomöte om inkubator för stadsnära kommersiell odling 2020

Vill du starta, eller har du precis startat en kommersiell stadsnära odling i Göteborg? Då skall du komma och lyssna på hur du deltar i Göteborgs inkubator för stadsodling och stadsnära odling vad det innebär. Inkubatorn är en del av det Climate-KIC finansierade projektet SATURN. Detta är en början på din resa mot ett odlingsföretag eller ett sätt att utveckla befintligt företag!

Vinterns inkubatorsprogram har 10 platser och innehåller ett workshop-paket och tillgång till ett spännande nätverk!

När: den 27 november 2019 kl. 17-18.30

Var: Kronhusgatan 2f, Göteborg

Anmäl dig här: https://docs.google.com/forms/d/1Uxgb88Lj-9SdD4rqvfVshlqovgtArJHsRbJx0vzCWKY/edit

Ny spännande förstudie om stadsdelsväxthus klar!

På onsdagen den 13 mars presenterades innovativa visioner om hur livsmedelsförsörjningen kan se ut i ett framtida Göteborg. Vad vi äter, hur det produceras och distribueras är viktiga frågor att reda ut för att sätta rätt kurs mot en mer hållbar stadsutveckling – som kan innehålla stadsdelsväxthus.

På uppdrag från Stadslandet Göteborg och Fastighetskontoret har Tailor Made arkitekter sedan en tid tillbaka arbetat fram en förstudie innehållandes ritningar, en ekonomisk plan och affärsmodell för skalbara stadsdelsväxthus i Göteborg. Nu är förstudien klar och har presenterats för en stor skara privatpersoner, företagare, föreningsidkare, akademiker och offentliga tjänstepersoner – som alla är viktiga beståndsdelar för arbetets fortsättning.

Läs mer: https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/stadslandet-goteborg—eu-projekt-om-hallbar-/aktuelltarkiv/aktuelltsida/ae1adf1c-6b88-481c-9702-34f88bf226ba/!ut/p/z1/lZHdbsIwDIWfZQ8Q2QlpGy7TrhSxQRlTgfgGJUC67qcghJD29oumaRqaVpivbOl8Pj4yECyBWntqantsdq19DbOheCVFgXwk-V1RlgPU8yxXqRaIPIHFp2DKbzWXQYBDHgQPeVzOcol4HwF18Ln44vGsNKYzkfYQi1Jcx3cIqPv-OZgUzPuz05UGAtqvmw0Yu-V24_maxU4pJlXo-gkK1pNeKeeFiJ29YB12069kPzOCCXzyJz-M4PGfB40uhV1k31HDY8VhnI3r4GCPT6xp_Q6WV9ns36qqenGRn0wYDeqbD2FAQx8!/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/

Eller ladda ner förstudien här: Förstudie Stadsdelsväxthus

Modellodling på Angereds Gård

Modellodlingen på Angereds Gård är en småskalig, ekologisk grönsaksodling vars mål är att producera mat och erbjuda utbildning. Med start våren 2019 kommer grönsaksodlingen att växa fram enligt principerna för en Market Garden. Vi jobbar med fast bäddar och enkla redskap, använder oss av tekniker för biointensiv odling och säsongsförlängning. Till odlingens förfogande står en ca 2500 kvm stor yta, tidigare använd som kalvhage. Under år 1 kommer vi som start att anlägga och odla i ca 40 bäddar, 20×0.75m, samtidigt som vi sätter upp bevattningssystem, bygger tvätt- och packstation, monterar två polytunnlar mm. Våra grönsaker kommer att levereras utan mellanhänder till kommunala skolor och äldreboenden i närområdet. Följ gärna med i vad som händer under året på Instagram @Modellodlingen!

Projektet startade vid årsskiftet 2019 och kommer att utvecklas efter förutsättningarna på platsen vad gäller ex klimat och jordmån, men även i relation till våra samarbetspartners Naturbruksförvaltningen (VGR) och Folkhögskolan i Angered. Utvecklingen hänger också ihop med de möjligheter och begränsningar som ett kommunalt drivet projekt erbjuder.

Modellodlingen är en av fyra fallstudier som genomförs i Göteborg, kopplade till det treåriga EU-projektet SATURN. SATURN finansieras via Climate-KIC och drivs av Göteborgs Stad i samarbete med städerna Trento och Birmingham. Fallstudien kopplad till ”Modellodlingen” driver ett antal frågeställningar:

Vilka olika kommunala funktioner kan Modellodlingen långsiktigt uppfylla? Är det bättre för Göteborgs Stad att avlöna en odlare och själv producera grönsaker på Modellodlingen, istället för att köpa in grönsaker från en extern leverantör? Hur fungerar Modellodlingen som motor för att generera fler nya odlingsentreprenörer? Kan Modellodlingen fungera som ett nav för funktionerna ”se, känna, lära” tillsammans med de tre andra fallstudierna i projektet: Inkubator, Testbädd och LAB 190? Vilka mervärden uppstår i form av utbildningsmöjligheter för grundskoleelever och framtida stadsbönder? Bidrar Modellodlingen till ett hållbart nyttjande av en del av kommunens markreserv samt återanvändning av odlingsrelaterade material såsom kompost från kommunens olika enheter?

 

Mission
The Model Farm is a highly productive small scale farm unit, providing food and education.

Vision
By showcasing both the farming and business model behind a sustainable and sucessfull small scale farming enterprise, the Model Farm will serve as a driver for the integration of regenerative farming practices in the continous evolution of urban and rural multifunctional landscapes.

Ansvarig för Modellodlingen är Klara Hansson, projektledare, odlare och trädgårdsmästare, som tidigare bland annat jobbat på Earthculture Farm och Botaniska Trädgården. 

Foton: Klara Hansson, Martin Berg.

 

SATURN Climate-KIC

SATURN –System and sustainable Approach to virTuous interaction of Urban and Rural LaNdscapes

Under perioden 2019-2021 ingår fastighetskontoret och Stadsnära Odling i projektet SATURN som är finansierat av Climate-KIC. I Göteborgshubben ingår även Naturbruk VGR, Västarvet (VGR), Xenofilia och Projekt Engagemang. Tillsammans med aktörer i Trento (Italien) och Birmingham (Storbritannien) kommer vi skapa ett långsiktigt europeiskt initiativ för att återkoppla banden mellan staden och den omkringliggande landsbygden och generera ekonomiskt och socialt värde med fokus på hållbart markanvändande.

Projektet skall utveckla en ”verktygslåda” med modeller och metoder genom att samla goda exempel och praktiskt testa och utveckla modeller i Göteborg, Italien och Storbritannien under projektet. Göteborgshubben är ansvarig för arbetspaketet som handlar om verktygslådan och de praktiska testerna. I Göteborg fokuserar vi på hur vi kan skapa förutsättningar för fler entreprenörer och jobbtillfällen på stadens markreserv inom kommersiell grönsaksodling. Detta gör vi genom fyra stycken delprojekt;

  • Testbäddarna i Skogome och Angered för nya kommersiella odlare
  • Inkubator för småskaliga grönsaksodlare i urban och peri-urban kontext
  • Anlägger och utvecklar en modellodling enligt ”market garden” principen på Angereds Gård
  • Utvecklar LAB 190 som en kanal för att sprida kunskap och erfarenhet med syfte att skapa förutsättningar för fler gröna entreprenörer

https://eventi.fmach.it/saturn

1000m2 Pocket Farm

Går det att försörja sig på en 1000 kvadratmeter stor odling, där 600 m2 är odlingsyta?

Det här dokumentet är ett upplägg på hur ett sådant företag kan se ut.

Hur är odlingen uppbyggd?
Modellen är inspirerad av JM Fortiers The Market Gardener (2014) och Curtis Stones youtube-kanal.
Fortier föreslår standardiserade bäddar, 30m långa och 75cm breda. Gångarna mellan bäddarna är 45cm breda. På en yta på 1000 m2, som också har plats för ett efterproduktionsområde, får det plats med 27 bäddar. Ett växthus täcker fyra bäddar längs ena sidan av området. Resten delas upp på fyra områden efter de grönsaksfamiljer som ska odlas.

Bäddarna ska utnyttjas så effektivt som möjligt utan att lämna principer om växtföljd och gröngödsling. Säsongerna förlängs med enkla tunnlar som sätts upp mellan februrari-april och oktober-november. Ett året om-växthus ger möjlighet till förkultivering och diversifiering genom tomatodling.
Om vi utgår ifrån att odlingen ligger på en asfaltsyta måste dränering och skydd mot rotskador behandlas, särskilt från tomatodlingen. Därför läggs en 900 m2 stor matta som grund (den totala ytan som bäddar och gångar), med olika lager för dränering, skydd men också vattenhållande egenskaper. Det minimerar bevattningsbehovet. Jord köps in från en av de stora jordleverantörerna.

Vad ska du odla?
Här är Fortier och Stone tydliga: En odling i liten skala måste hitta de grödor som har högst avkastning. Stone har fem grundläggande krav på grödor som hjälper oss rätt (2016):
1. Det ska vara kort tid från sådd till skörd, 60 dagar eller mindre.
2. Hög skörd, minst 700g per meter bädd (1/2 pound/foot).
3. Högt kilopris, minst 60kr/kg + moms.
4. Grödan ska ha en lång period som den går att skörda, minst fyra månader av året.
5. Hög efterfrågan.

Fortier har hittat ett värde på varje gröda per bädd och omgång (2014, s. 14). De som rankas högst är tomater, sallatsmix och sallatshuvuden. Dessa står sig bra i Curtis bok: Sallatsmix går snabbt att odla, ger hög skörd, säljs dyrt och går att odla nästan året om. Dessutom är det mycket hög efterfrågan. Tomaterna ger hög skörd och säljs dyrt och klarar sig därför trots att de skördas under en kort period och tar lång tid på sig för att mogna.

Därför fokuserar vår Pocket Farm på sallatsmix. Ett fokus på enstaka grödor gör affärsmodellen mer strömlinjeformad där färre verktyg och infrastruktur behövs. Däremot innebär det också att vissa försäljningskanaler tappas som hade varit tillgängliga vid en mer diversifierad odling (mer om det nedan). Sallatsmixen består av ingredienser från tre olika växtfamiljer, något som möjliggör en växtföljd. Spenat (Amaranth) får ett eget fält, salanova (Astera) får det andra och det tredje utgörs av olika kålblad (Brassica) så som ruccola, tatsoi och red kale.

För att komplettera sallatsmix och tomater odlas ett fält med sockerärt. Det är en gröda som har lägre värden i Fortiers sammanställning, men för att ta hand om jorden och få till en växtföljd är ärtväxter ett bra alternativ som fortfarande ger avkastning.

Tekniker för en odling på mikroskala
Det finns flera alternativ för att driva upp grönsakerna på ett effektivt sätt. Stone odlar salanova med hjälp av en Paper Pot Transplanter där utplanteringen sker mekaniskt. Fortier föredrar istället att öka frötätheten och direktså salanova i många rader per bädd för att skörda dem som blad.
Eftersom asiatisk kål, spenat och ruccola också direktsås väljer vi den metoden även för salanova och direktsår allt efter Fortiers modell. För att maximera värdet på sockerärten förkultiveras dock den.

Bäddarna förbereds med en tilther – en fräs som bara behandlar de översta centimetrarna av jorden. Mellan varje omgång täcks bädden i tre veckor med plansiliplast för att få plantrester att förmultna och skapa en god såbädd för nästa omgång. Sådd sker med en manuell såmaskin. Tack vare den höga frötätheten blir ogräs snabbt utkonkurrerat. Beroende på tryck från skadedjur kan odlingen behöva täckas av odlingsväv eller insektsnät.
Skörden sker med hjälp av en Quick Cut Greens harvester som skär och samlar upp bladen. Beroende på försäljningskanal behandlas skörden olika. Vid leverans till restauranger sker ingen efterbehandling, men om kunden är en matvarubutik behövs ett rejält efterproduktionsområde.
Stones efterproduktionsområde består av en ”bubblare” – ett badkar med bubbelpoolsegenskaper kan man säga. Sedan slungas de torra i en ombyggd tvättmaskin för att till sist blåsas helt torra av fläktar innan de förpackas. Ett efterproduktionsområde av den här typen är medräknad på vår Pocket Farm.

Vilka försäljningskanaler finns?
I det här exemplet är kunden en matvarubutik, men högre priser finns att hämta om man säljer till privatpersoner. Här är en genomgång av olika försäljningskanaler:

• REKO-ringar (läs mer på https://rekoringar.wordpress.com/): Flexibelt, inga mellanhänder, mycket administration (göra beställningslistor och packa åt kunden)

• Gårdsförsäljning: Kajodlingen i Göteborg har gått i bräschen för självplocksförsäljning direkt i odlingarna. Kunderna skördar helt enkelt det de vill köpa själva och odlarna finns på plats för att instruera och ta betalt.

• Restauranger: Här finns en stor efterfrågan, de handlar mer än en privatkund men inte alltid så mycket som återförsäljare – ett bra mellanläge för den mindre odlaren. Värderar hög kvalitet och kan, beroende på restaurang, betala ett högre pris än återförsäljare.

• Återförsäljare: Köper större kvantiteter på en gång, trygg försäljningskanal, standardiserat. Ofta ett betydligt lägre pris än om man når kunden direkt. Det är svårt att komma in som leverantör till de större kedjorna och konkurrensen kan vara hård hos de mindre grönsaksaffärerna.
Andelsjordbruk är en kanal till och kanske går det att locka konsumenter till ett sallatsbaserat andelsjordbruk, men traditionellt är dessa annars mycket diversifierade. Det samma gäller marknadsförsäljning som ökar i värde ju fler olika grödor en säljer, det är troligt att det skulle vara mindre värt för en fokuserad odling som denna att välja den vägen.

Funkar det verkligen?
Exempel från omvärlden visar att en odling på den här storleken kan fungera. I vår uträkning borde odlingen kunna omsätta 440 000 kronor på 600 m2 odlingsyta, om Fortiers siffror stämmer även här.

• Curtis Stone har 1000 m2 odlingsyta och omsätter ca 650 000 kronor. Han är belägen i södra Kanada med varma somrar och kalla vintrar.
• En odlare på Nya Zeeland redovisar liknande siffror på samma yta.
• Kajodlingen i Göteborg har efter tre säsonger kommit fram till att 600 m2 odlingsyta ska räcka för att anställa två personer på heltid.

Stones video om sin egen odling är värd att se i sammanhanget (2017).

Hur hjälper det här exemplet?
Stadsnära odling har i uppdrag att skapa mer matproduktion i Göteborg, en del av det är att se vilka möjligheter det finns inne i centrala delar av staden. Kajodlingen har varit det första företaget att prova den här typen av affärsmodell, och det på mark de har arrenderat av fastighetskontoret.
Vi vill skapa en hållbar affärsmodell av den lilla odlingen mitt i staden och det här exemplet visar på hur en sådan odling kan se ut. Den är teoretiskt grundad, men med exempel från verkligheten (inte minst Kajodlingens uppgifter!).

Källhänvisning
Fortier, Jean-Martin (2014). The Market Gardener. New Society Publishers: Kanada.
Stone, Curtis (2016). WHAT MAKES A CROP PROFITABLE?. Youtube (videoklipp), hämtat 2017-12-21 från: https://www.youtube.com/watch?v=xA5WjMrMDu8.
Stone, Curtis (2017). THIS IS HOW MY FARM WORKS! – $100K on a quarter acre. Youtube (videoklipp), hämtat 2017-12-21 från: https://www.youtube.com/watch?v=jbHwAfHQA9M.