Den här artikeln vänder sig till dig som vill byta bana och starta en odling med försäljning, men som kanske har en helt annan bakgrund än att meka med förbränningsmotorer och köra traktor. Här får du ett referensföretag med inköpslista att bolla dina egna idéer mot.

Det är möjligt att starta en odling och lyckas få snurr ekonomiskt på den även om man är ny till småföretagar- och lantbruksvärlden. Det är en utmaning, men vi ska gå igenom några nycklar till framgång. Oavsett om du har köpt en gård, kommit över ett långsiktigt arrende eller ska starta en tillsammansodling – det här uppstartsförslaget gör att du kan börja verksamheten i farten.

Innehållet i artikeln består av erfarenheter från att driva Modellodlingen blandade med idéer från andra odlare eller lösningar vi vill prova själva. “Vi” är odlarna på Lilla jordbruket, en småskalig grönsaksodling som under 2023 haft uppdraget att ta hand om Modellodlingen på Angereds gård och bedriva utåtriktad verksamhet mot olika målgrupper för Stadsnära Odling, Göteborgs Stad.

Låt oss nu starta ett exempelföretag tillsammans!

Texten refererar löpande till det här exceldokumentet: Stöddokument MO-artikel 2024 med inköpshänvisningar. Observera att det finns flera flikar.

Ytterligare resurser hittar du i samma länk (fliken “program”), det gäller workshops som planeras av Stadsnära odling under 2024 (om affärsmodeller, gödsel, administration och maskingenomgång), kontakt till rådgivare och förslag på mjukvara. Odlare baserade i Göteborg har förtur till workshops, men alla är välkomna.

Disclaimer: Ett par av idéerna i texten är inte beprövade, det gäller följande: Att låta kylskåp stå ute i verksamhetsväxthuset året om, det exakta avståndet mellan vattenspridarna och om alloxnätet håller för att gräva ned.

Odlaren och odlingens ramar

Ramarna för exempelföretaget är som följer: En 2 000 kvadratmeter stor “Market Garden” inspirerad av Jean-Martin Fortier, Elliot Coleman och Ben Hartman. Känns det lite för stort? Då kan du dela bäddlängden och behoven på två. Grönsakerna säljs genom ett andelsjordbruk – där är kunderna delägare i skörden, betalar sin andel under våren för att sen få hämta en grönsakskasse i veckan under hela säsongen. Odlaren delar på risk och belöning med andelsägarna.

Odlaren är odlingens viktigaste verktyg. Vi (alltså vår imaginära exempel-persona) har gått ett år på folkhögskola, gjort några veckors praktik och studiebesök på gårdar och själva provat på att vara andelsägare hos en lokal odlare. Småbarnsåren är förbi och det finns lite mer tid om dagarna igen. Dessutom har vi odlat på hobbynivå i några år och känt att det här vore faktiskt roligt att göra som yrke.

Vi kommer driva odlingen själv men räknar med att en sambo, mamma eller god vän hjälper till då och då. Vi söker Jordbruksverkets startstöd och investeringsstöd samt starta eget-bidrag från kommunen utöver sparkontot. Nu kan vi etablera en liten odling så länge budgeten hålls riktigt tajt.

Odlingens plats och etablering
I det här exemplet har vi lyckats köpa eller arrendera en gård utan större renoveringsbehov 40 minuter utanför en medelstor stad. På tomten finns en gammal åker som är 5 000 kvadratmeter stor, resten är avstyckat till en granne som är lantbrukare. Den gamla ladan fick tyvärr rivas för 20 år sedan, så vi står där med en tom åker.

Först tar vi reda på om åkern är väldränerad. Vi pratar med grannar, tar dit en rådgivare och bedömer om platsen behöver dräneras. Det är kostsamt men avgörande för framgång. Samtidigt tar vi jordprov och får råd om gödselplan.

Så gott det går placerar vi odlingen i ett sydsluttande jämnt rektangulärt fält på en höjd i lä intill gårdshuset med gott om sol. Vi prioriterar så här: 1) Viktigast är närhet till huset. Därefter 2) sol, sen 3) sluttning & blåst.

Dags att rita den framtida odlingen. En sjuårig växtföljd med tio stycken 20-metersbäddar i varje block är rimligt för vår storlek (bäddarna är 75 cm och gångarna 45 cm breda). Vi placerar dem i en rektangel och låter ett åttonde block vara verksamhetscentrum i mitten av odlingen. Titta på skissen här:

 

Det här gör att det aldrig är långt att gå från verksamhetscentrumet till odlingsbäddarna.

Med ritningen i hand kan odlingen börja anläggas – det görs bara en gång och det är dags att ta hjälp av grannarna. Många lantbrukare klipper vall, sprider gödsel och gör rundbalar på uppdrag. Vi vänder oss till en granne med gårdsbutik, eller den lokala LRF-föreningen, och får kontaktuppgifter till bonden i trakten som har en bra maskinpark.

Så här ser planen ut:

● Titta på nästa skiss: En större yta plöjs på hösten. Jorden ligger över vintern.
● Marken harvas när jorden rett sig på våren.
● Odlingen markeras ut, om grannen har en bäddläggare används den, annars lyfter vi inte bäddarna (det kommer bli en viss höjdskillnad ändå).
● Resten blir sått med ett tåligt gräs – det är accessvägarna.
● Viltstängsel med skydd mot hare, rådjur, vildsvin och mördarsniglar blir byggt i ytterkanten av det plöjda området.
● Den utmarkerade odlingen täcks med plansiloplast i ett helt år, sidorna av plasten grävs ned. Nu dör kvickrot, fröogräs och åkertistel. Gräset på accessvägarna får etablera sig ordentligt.

Allt detta är lättast med hjälp. Grannbonden plöjer, harvar, säljer gräsfrö, lägger bäddar – och trycker stolpar med traktorskopan. De kommer säkert tycka att det är ett lite lustigt projekt, vi lägger oss an om att bli goda vänner och allt betalas förstås – det kan vara svårt att prioritera vårt specialprojekt när vårbruk och vanliga kunder behöver sitt.

Med detta har du som läser fått en överblick – nu är det dags att utrusta odlingen. Vi börjar med strukturer: Vi behöver viltstängsel, vattenposter, verksamhetslokal, förkultiveringshus samt access för leveranser in och ut (se skiss nedan).

● Viltstängsel: Alloxnät eller klassiskt i metall, nedgrävt 20 cm, vilar mot rejäla stolpar i lärk. I botten ett snigelstaket i vikt rostfri plåt från en lokal plåtslagare, nedtryckt 15 cm längs stängslet.
● Vattenpost i verksamhetscentrumets sydöstra hörn med slang som når samtliga bäddar, 45 m lång.
● Verksamhetslokal, förkultiveringshus och avhärdningsutrymme är samma byggnad: En permanent larvtunnel, 21 m täckt av plast men norra sidan har en dubbelvikt skuggväv. Sidorna är nedgrävda, kortsidorna löstagbara med dörrar i. Se skiss nedan.
● Vi drar en grusväg längs norra sidan av stängslet, där ska lastbilar och traktorer köra in för att lämna träflis, planteringsjord, gödsel och leveranser. Vägen går fram till verksamhetslokalen.
● Vi behöver inga sturkturer för kompostering, istället används direkt bäddkompostering inspirerat av Kosters trädgårdar och Holma folkhögskola (skörderester läggs kontinuerligt i en dedikerad bädd, hålls täckt med plansiloplast. Rotogräs dödas först genom att läggas på plasten där de torkar).

Ute på fältet finns flyttbar infrastruktur som följer med bestämda block i växtföljden:

● En flyttbar larvtunnel till tomat- och potatisblocket, 20 x 4,5 m
● En likadan larvtunnel till gurkblocket
● Kålpergola till kålblocket: 2 m långa lärkstolpar nedslagna med 2,5 m mellanrum runt och rakt igenom blocket, en trälist spikad längs toppen och genom mitten. Över detta läggs en 16 m bred, 24 m lång insektsduk som tyngs ned av sandsäckar.

Till fältet behövs även dukar och plansiloplast:

● En 200 m lång rulle 4 m bred fiberduk klipps i längder om 23 meter. De längderna täcker två bäddar i taget – en kompromiss mellan arbetsmängd och flexibilitet.
● 23 meter av nätet som blir över från kålpergolan klipps för att täcka morotslandet mot morotsfluga.
● Dukarna förvaras i 7 st soptunnor med lock (mus- och vädersäkert!), vi proppar ned två i varje på så vis att vi kan rulla fram soptunnan, lägga den ned och mata fram kortändan på duken.
● En 300 m lång rulle 6 m bred plansiloplast klipps i längder om 20,5 m, tills vi har 14 st dukar. Varje block tilldelas två dukar var.
● 100 sandsäckar fylls med jord. Varje fält tilldelas runt 14 säckar var (de kommer flyttas runt en del under säsongen).
● En EU-pall per block ställs längs verksamhetslokalen bredvid soptunnorna, på dem förvaras plansiloplast och sandsäckar.

Bevattningen, här väljer vi vattenspridare framför droppbevattning för att hålla ned kostnaderna och slippa kompletteringsbevattna täta sådder:

● 10 st 15 m långa slangar går längs varje fälts långsida, de kallas “sektionslangar”, var tolfte meter alltså. De förenas med slangar som går längs fältens norra kortsidor, “matarslangar”. I kopplingen mellan matarslangarna och sektionslangarna sätts en manuell frostsäker ventil så att varje sektionslang kan stängas av individuellt.
● Var femte meter sätts en pendelspridare, det bör göra överlappningen bra nog, men vi dubbelkollar med försäljaren innan inköp.
● Vi köper in avskärmingsdon till spridarna så att varje block kan vattnas för sig.
● Ingen dator köps till bevattningen, istället vattnar vi under förmiddagar och lär oss ordentligt när och hur mycket som ska vattnas. Med den kunskapen som underlag kan bevattningen programmeras i framtiden.

Ytterligare kopplingar och don behövs – det får vi hjälp med av bevattningsförsäljaren som också räknar på vattentillgången (det är ett eget ämne – bevattningsdamm, borrad brunn, vattendrag, pump, filter… här hjälper länsstyrelsens rådgivare till med kunskap).

Maskin- och redskapsbehov

Då är fältet klart. Nu tar vi ett steg tillbaka och tittar på årshjulet – och bestämmer vilka redskap och maskiner som behövs till vad.

Förkultiveringen markerar startskottet för odlingarna. Vi väljer en enkel men billig lösning. De tidigaste sådderna – paprika, chili – sker inomhus i en hylla. I början av mars startas förkultiveringshuset på fältet, där finns bord, värme, isolering och extra ljus.

● Till pluggbrätten väljer vi Quickpot 96T, 100 st, med utpluggare och 20 st underlägg till hyllan inomhus. Ett alternativ hade varit att investera i Paperpot Transplanter, men med vår tajta budget och varierade odling väljs det billigare, mer flexibla alternativet och handplantering.
● 350 st 1,5liters-krukor behövs till omplantering av växthusgrönsaker.
● En stadig lagerhylla och bevattningsbrickor som passar till Quickpot 96T, samt LED-lysrör 3 st i bredd per hyllplan, motsvarande ca 100-200w/m2.
● Till lampor i förkultiveringshuset väljer vi begagnade HPS-lampor där spillvärmen kommer till nytta för att värma växthuset, en per 4 m2 bordsyta.
● Förkultiveringshuset isoleras med bubbelplast mot alla fyra väggar – detta nya rum värms upp med en vanlig 10kw-fläkt (ca 400 w per m2 behövs, rummets storlek anpassas med bubbelplast efter behov). När inte värmen behövs går ändå fläkten för att få god luftcirkulation.
● Borden är enkla träställningar som vilar mot rejäla bockar, det ger ett flexibelt utrymme och höjer plantorna så att värmen kommer in underifrån.
● Nysådda brätten gror i den ena kylen, ställd till passande temperatur med hjälp av en akvariedoppvärmare i en hink med vatten.
● Den sista sektionen av förkultiveringshuset täcks med nät istället för plast. Dit flyttas plantor som ska avhärdas.
● Allteftersom utomhustemperaturen höjs plockas bubbelplasten bort för att släppa in mer ljus. Förvara bubbelplasten i en av soptunnorna till nästa år.
● Det blir trångt i förkultiveringshuset andra halvan av april när tomat, pumpa, majs, chili och paprika behöver plats. Då flyttas köldtålig förkultivering ut till tomatväxthuset.

Med fullvuxna plantor – eller frön till direktsådd – i näven är det dags att etablera odlingsbäddarna. Vi antar att bäddarna varit täckta med plansiloplast, även om fler och fler odlare övervintrar bäddar med gröngödsling.

● När bädden täcks av är den kompakterad, luftning sker med bredgrep.
● Gödsel läggs på, vi använder ett pelleterat ekologiskt gödselmedel och sprider för hand ur en hink. Är jorden mullfattig läggs kompost, stallgödsel eller torvjord på också med en skottkärra (men vi är noga med att inte lägga på för mycket fosfor!)
● Nu är det dags för jordbearbetning med minifräs som drivs av en skruvdragare som körs mindre djupt vid direktsådd, och djupare vid plantering.
● Rader och planteringsavstånd markeras med en gridder – det underlättar plantering och ogräsreglering.
● Direktsådd med såmaskinen Jang JP-1, såhjul och frömängd bestäms med hjälp av webappen Jang Calculator.
● Ska det planteras gör vi det för hand, vid plantering av majs, pumpa eller tomat lägger vi först på ett tjockt lager ensilage.

Skötsel av odlingen är mest beroende av starka rutiner framför fancy utrustning. Vi tar in hjälp så fort vi märker att ogräsregleringen hamnar på efterkälken – det är alltid dyrare att rätta till i efterhand! En grundregel är att varje bädd får en bedömning varannan vecka, och om det behövs en insats.

● Finns det plats i budgeten investerar vi i en flammare som körs över sådder precis innan de gror. Det tar kål på tidiga fröogräs och minskar rensningsbehovet betydligt.
● En trådhacka bearbetar fröogräs i hjärtstadiet
● En bygelhacka tar allt som hunnit lite längre, och gångar mellan bäddarna.
● Rensjärnet används på större rotogräs.

Vi odlar tomat och gurka i låga temporära larvtunnlar. Det behöver lite specialbehandling:

● Spikband skruvas fast runt bågarna så att rep kan hängas mellan bågarna ca 30 cm ned (efter Klara Hanson). Två per bädd över de två mittenbäddarna i larvtunneln.
● Tomatkrokar med snöre används så att plantorna kan lutas och sänkas allteftersom de når takhöjden.
● Ordentliga träbockar, 50 cm höga, placeras varannan meter i mittenbäddarna – tomatplantorna vilar mot dem när de sänks ned.

Skötsel innebär även skadedjursreglering. På många håll i Sverige är mördarsniglar ett plågsamt odjur. Varje vecka bedömer vi hur många mornar de ska plockas. Odlingen hålls “ren” från högar och material, accessvägarna klipps kort.

● Vi har dedikerade snigelplockarhandskar och hinkar med tillhörande lock. I verksamhetslokalen en vattenkokare. Efter plockning dränks sniglarna i kokande vatten och hälls ut på kompostbädden.
● På växtföljdsfält som täcks av instektsnät sprider vi järnfosfat mot sniglar vid behov. Sprids järnfosfat under bar himmel äter fåglarna upp det.
● Morotsfluga förebyggs med insektsnät som vilar mot 2 m långa VP-rör.
● Ohyra som angriper kål förebyggs med kålpergolan.
● Vilt förebyggs med viltstängslet.

Tid för skörd! Även här används enkla manuella redskap:

● Bottentömda sidoväskor används till skörd av allt smått till medelstort: Tomat, bönor, sockerärt, majskolvar, zucchini, paprika, gurka och så vidare.
● Större grönsaker skördas direkt ned i skördelådor. Vi använder en robust låda med inbyggt lock där fukt och smuts hålls inne.
● Två slags skördeknivar används: En enkel liten 9-cmkniv och en större kålkniv. Gummisnoddar till knippen.
● Skörden fraktas runt på odlingen med en perrongkärra (den kör pluggbrätten, gödsel och typ allt annat också!) eller skottkärra.

Skörden lagras, tvättas och packas i verksamhetslokalen – den permanenta larvtunneln som är hälften förkultiveringshus, hälften packlokal. Det ger oss 10 x 4,5 meter, 45 kvadratmeter, att jobba med. På marken har vi lagt en ångspärr, regelverk på trädgårdsplattor och trägolv.

● Utomhus står tvättbordet, ett lutande badkar eller nätbord med kontrollerad avrinning – spillvattnet leds bort från odlingen.
● Längs den östra väggen står kyllagret, det är två begagnade blomkylar i vårt exempel (det är egentligen för litet, även detta är ett stort ämne!). Den ena håller 10 grader för växthusgrönsaker, den andra 0 för alla andra grönsaker. Kylarna stängs av när det blir kallt ute och lokalen hålls välventilerad året om för att undvika fukt- och rostskador.
● Längs den västra väggen finns packbord med våg, påsar och etiketter. Sopstation under bordet.
● Lysrör med sladd och en 2kw-fläkt bidrar med ljus, värme och luftcirkulation.
● Ihopfällbart fikabord, stolar, vattenkokare och porslinsskåp samt en förseglad låda med fika i ena kylen är vårt personalutrymme – flexibelt nog att ta med ut i odlingen varma dagar!
● Bredvid kylarna, upphängning av regnkläder, handskar, stövlar. En handsk- och stöveltork är ett måste.

I vårt fall har vi nära hem till boningshuset – men hade det varit längre hade vi placerat ett dass i närheten av odlingen. Hemma i huset sker även tvätt av arbetskläder och den tidigaste förkultiveringen.

När en bädd är skördad ska den bli omhändertagen, antingen inför en till odlingsomgång eller inför vintern:

● En trimmer med slyklinga skär av tjocka stammar från grönkål, majs och broccoli.
● Återväxande grödor, t ex koriander och persilja, dras upp med rötterna eller skärs nedanför tillväxtpunkten för hand – beroende på vad som är lättast.
● Alla andra grödor försvinner vid skörden. Vid skördetillfället ser vi till att dels skära där vi vill för att få en fin skörd, och dels vid marken för att få bort skörderester.
● Skörderester körs till kompostbädden med skottkärra.
● När bädden är tom förbereds den som vanligt igen. Inför vintern sår vi antingen t ex råg och blodklöver, eller lägger på plansiloplast.

Förutom grönsaksbäddarna har odlingen en del biytor som behöver skötas:

● En vanlig gräsklippare tar gräset runt bäddarna och runt stängslet (det behöver hållas kort så att sniglar inte kommer över snigelstaketet).
● Vi går med en kantskärare till trimmern som skär av inväxt från gräsklädda gångar till odlingsbäddarna. Det som växer in blir lättare att rensa och bäddarna förblir rätt längd.
● EU-pallarna får stå kvar, annat som är i vägen flyttar vi på för att komma åt – vattenslangar och soptunnor.

Inför vintern, och när ett material använts färdigt för säsongen, ska det lagras. Vi försöker tajma med vädret så att dukar och andra material är torra innan de läggs i soptunnor och lager.

Så där! Nu har vi en fungerande grönsaksodling!

Det är mycket plast tänker några läsare. Så här kan vi begränsa plastanvändningen:

● Mer budget ger en verksamhetslokal i trä.
● Rutiner och tajming för övervintrande gröngödsling minskar behovet av plansiloplast.
● Främjande av nyttodjur genom permanenta biodiversitetshäckar, samodling mellan blommor och grönsaker, fågelholkar med mera kan minska behovet av förebyggande insatser mot ohyra.
● Arbete med jordhälsa och friska plantor ökar motståndskraften mot ohyra, även det kan minska behovet av insektsnät.
● En kortare odlingssäsong minskar behovet av fiberduk.

 

Inköp

En herrans massa inköpsbehov har redovisats i texten. Var köper man allt egentligen? Vi vänder oss i huvudsak till dessa försäljare, jämför priser och utbud, men det finns fler:

Frö/utsäde:

● Bingenheimer
● Lindbloms frö
● Olssons frö
● Runåbergs fröer
● Semenco
● SW Horto
● LPM-potatis

Odlingstillbehör (dukar, knivar, redskap):

● Olssons frö
● Meyer-Shop
● Semenco
● SW Horto
● Lokala leverantörer, t ex Hallarnas trädgård i Göteborg

Torvbaserad så- och toppdressjord, träflis:

● SW Hortos Gröna linjen*
● Fagerhults Garden, förslagsvis Lilla jordbrukets blandning.*
● Lokala träflisleverantörer

Bevattning:

● Waterboys
● Aquadrip
● Trädgårdsteknik

Växthus:

● Gjordnära*
● Serres Natural*

*Vid köp av jord och större paket, prata igenom leveransen med säljaren. Den här exempelodlingen kan ta emot lastbilar utan släp, och saknar avlastningsförmåga. Lösviktsleveranser tippas av på en presenning, pallar lastas av för hand eller så engageras grannbonden med traktor i god tid innan leveransen.

När tunga leveranser landat är det mycket svårt för oss att flytta dem, så var envis med var de ska lasta av!

Utöver dessa aktörer kan de vanliga lådbutikerna – Hornbach, Biltema och Jula mfl – lösa många behov.

För en specifikation av inköpsbehoven, klicka här.

 

Artikelförfattare: Olle Olsson, 2024