Projekt och nyheter

Inkubator- och fortbildningskurs på Modellodlingen 2024

På Modellodlingen finns en inkubator- och fortbildningskurs som du vill starta upp en kommersiell småskalig odling är välkommen att delta på.

2023-2024 har Lilla jordbruket upphandlats för den här verksamheten.

Odlare baserade i Göteborg har förtur till workshops, men alla är välkomna.

Fyra seminarier erbjuds, och ett studiebesök:

  • Starta din grönsaksverksamhet 14/3 kl 17-20 på Angereds gård Med utgångspunkt från artikeln hålls ett samtal om förutsättningar och möjligheter för din grönsaksverksamhet. Tillfället leds av Olle Olsson, grönsaksodlare på Lilla jordbruket
  • Skötsel, service och best practice 17/4 kl 17-20 på Modellodlingen, Angereds gård Hansi Rosenthal, maskinansvarig på Lilla jordbruket, går igenom allt du behöver veta för att ta hand om och sköta maskiner som hör till odlingen, trimmer, gräsklippare, tvåhjulstraktor och
  • Back-End på Modellodlingen 12/11 kl 17-20 på Angereds gård Chris Duff, redovisningsansvarig på Lilla jordbruket, demonstrerar smarta verktyg för planering, bokföring och budgetering för småskalig grönsaksproduktion
  • 2024 på Modellodlingen 11/12 kl 17-20 på Angereds gård Olle Olsson berättar om skörd- och gödselresultat på Modellodlingen, dessutom utvärderas Hushållningssällskapets växtnäringsverktyg

Anmälan till varje workshop görs till:  info@lillajordbruket.se

Direkt rådgivning: 2 timmars samtal med en av odlarna på Lilla jordbruket på ämnen ovan. Mejla dem på info@lillajordbruket.se

Ytterligare stöd från offentlighet och civilsamhälle:
Länsstyrelsens rådgivare Kirsten Jensen har ett besök per år hos ekologiska kommersiella odlare. Kontakt: kirsten.jensen@lansstyrelsen.se
Kirsten har även ett nyhetsbrev, anmälan till kirsten.jensen@lansstyrelsen.se
Hushållningssällskapet Västra har ofta rådgivningsprojekt igång, kontakta Ida Mackegård eller Marie Hanson: ida.mackegard@hushallningssallskapet.se eller marie.hanson@hushallningssallskapet.se

Arrendera mark i Göteborgs stad för kommersiell grönsaksodling, kontakta Martin Berg eller Martin Bae Pedersen: martin.berg@exploatering.goteborg.se eller martin.andre.pedersen@exploatering.goteborg.se

Är du nyfiken på Modellodlingen men har inte planer på att starta en kommersiell odling? Välkommen på studiebesök:

  • Studiebesök 15/5 kl 17:30-19 Rundvandring och presentation av Modellodlingen, samt tid för rådgivning till dig som hobbyodlar hemma. Lätt fika finns.
  • Boka eget studiebesök På förfrågan, minst 10 besökare.

Starta och driv en egen modellodling – helt utan maskiner!

Den här artikeln vänder sig till dig som vill byta bana och starta en odling med försäljning, men som kanske har en helt annan bakgrund än att meka med förbränningsmotorer och köra traktor. Här får du ett referensföretag med inköpslista att bolla dina egna idéer mot.

Det är möjligt att starta en odling och lyckas få snurr ekonomiskt på den även om man är ny till småföretagar- och lantbruksvärlden. Det är en utmaning, men vi ska gå igenom några nycklar till framgång. Oavsett om du har köpt en gård, kommit över ett långsiktigt arrende eller ska starta en tillsammansodling – det här uppstartsförslaget gör att du kan börja verksamheten i farten.

Innehållet i artikeln består av erfarenheter från att driva Modellodlingen blandade med idéer från andra odlare eller lösningar vi vill prova själva. “Vi” är odlarna på Lilla jordbruket, en småskalig grönsaksodling som under 2023 haft uppdraget att ta hand om Modellodlingen på Angereds gård och bedriva utåtriktad verksamhet mot olika målgrupper för Stadsnära Odling, Göteborgs Stad.

Låt oss nu starta ett exempelföretag tillsammans!

Texten refererar löpande till det här exceldokumentet: Stöddokument MO-artikel 2024 med inköpshänvisningar. Observera att det finns flera flikar.

Ytterligare resurser hittar du i samma länk (fliken “program”), det gäller workshops som planeras av Stadsnära odling under 2024 (om affärsmodeller, gödsel, administration och maskingenomgång), kontakt till rådgivare och förslag på mjukvara. Odlare baserade i Göteborg har förtur till workshops, men alla är välkomna.

Disclaimer: Ett par av idéerna i texten är inte beprövade, det gäller följande: Att låta kylskåp stå ute i verksamhetsväxthuset året om, det exakta avståndet mellan vattenspridarna och om alloxnätet håller för att gräva ned.

Odlaren och odlingens ramar

Ramarna för exempelföretaget är som följer: En 2 000 kvadratmeter stor “Market Garden” inspirerad av Jean-Martin Fortier, Elliot Coleman och Ben Hartman. Känns det lite för stort? Då kan du dela bäddlängden och behoven på två. Grönsakerna säljs genom ett andelsjordbruk – där är kunderna delägare i skörden, betalar sin andel under våren för att sen få hämta en grönsakskasse i veckan under hela säsongen. Odlaren delar på risk och belöning med andelsägarna.

Odlaren är odlingens viktigaste verktyg. Vi (alltså vår imaginära exempel-persona) har gått ett år på folkhögskola, gjort några veckors praktik och studiebesök på gårdar och själva provat på att vara andelsägare hos en lokal odlare. Småbarnsåren är förbi och det finns lite mer tid om dagarna igen. Dessutom har vi odlat på hobbynivå i några år och känt att det här vore faktiskt roligt att göra som yrke.

Vi kommer driva odlingen själv men räknar med att en sambo, mamma eller god vän hjälper till då och då. Vi söker Jordbruksverkets startstöd och investeringsstöd samt starta eget-bidrag från kommunen utöver sparkontot. Nu kan vi etablera en liten odling så länge budgeten hålls riktigt tajt.

Odlingens plats och etablering
I det här exemplet har vi lyckats köpa eller arrendera en gård utan större renoveringsbehov 40 minuter utanför en medelstor stad. På tomten finns en gammal åker som är 5 000 kvadratmeter stor, resten är avstyckat till en granne som är lantbrukare. Den gamla ladan fick tyvärr rivas för 20 år sedan, så vi står där med en tom åker.

Först tar vi reda på om åkern är väldränerad. Vi pratar med grannar, tar dit en rådgivare och bedömer om platsen behöver dräneras. Det är kostsamt men avgörande för framgång. Samtidigt tar vi jordprov och får råd om gödselplan.

Så gott det går placerar vi odlingen i ett sydsluttande jämnt rektangulärt fält på en höjd i lä intill gårdshuset med gott om sol. Vi prioriterar så här: 1) Viktigast är närhet till huset. Därefter 2) sol, sen 3) sluttning & blåst.

Dags att rita den framtida odlingen. En sjuårig växtföljd med tio stycken 20-metersbäddar i varje block är rimligt för vår storlek (bäddarna är 75 cm och gångarna 45 cm breda). Vi placerar dem i en rektangel och låter ett åttonde block vara verksamhetscentrum i mitten av odlingen. Titta på skissen här:

 

Det här gör att det aldrig är långt att gå från verksamhetscentrumet till odlingsbäddarna.

Med ritningen i hand kan odlingen börja anläggas – det görs bara en gång och det är dags att ta hjälp av grannarna. Många lantbrukare klipper vall, sprider gödsel och gör rundbalar på uppdrag. Vi vänder oss till en granne med gårdsbutik, eller den lokala LRF-föreningen, och får kontaktuppgifter till bonden i trakten som har en bra maskinpark.

Så här ser planen ut:

● Titta på nästa skiss: En större yta plöjs på hösten. Jorden ligger över vintern.
● Marken harvas när jorden rett sig på våren.
● Odlingen markeras ut, om grannen har en bäddläggare används den, annars lyfter vi inte bäddarna (det kommer bli en viss höjdskillnad ändå).
● Resten blir sått med ett tåligt gräs – det är accessvägarna.
● Viltstängsel med skydd mot hare, rådjur, vildsvin och mördarsniglar blir byggt i ytterkanten av det plöjda området.
● Den utmarkerade odlingen täcks med plansiloplast i ett helt år, sidorna av plasten grävs ned. Nu dör kvickrot, fröogräs och åkertistel. Gräset på accessvägarna får etablera sig ordentligt.

Allt detta är lättast med hjälp. Grannbonden plöjer, harvar, säljer gräsfrö, lägger bäddar – och trycker stolpar med traktorskopan. De kommer säkert tycka att det är ett lite lustigt projekt, vi lägger oss an om att bli goda vänner och allt betalas förstås – det kan vara svårt att prioritera vårt specialprojekt när vårbruk och vanliga kunder behöver sitt.

Med detta har du som läser fått en överblick – nu är det dags att utrusta odlingen. Vi börjar med strukturer: Vi behöver viltstängsel, vattenposter, verksamhetslokal, förkultiveringshus samt access för leveranser in och ut (se skiss nedan).

● Viltstängsel: Alloxnät eller klassiskt i metall, nedgrävt 20 cm, vilar mot rejäla stolpar i lärk. I botten ett snigelstaket i vikt rostfri plåt från en lokal plåtslagare, nedtryckt 15 cm längs stängslet.
● Vattenpost i verksamhetscentrumets sydöstra hörn med slang som når samtliga bäddar, 45 m lång.
● Verksamhetslokal, förkultiveringshus och avhärdningsutrymme är samma byggnad: En permanent larvtunnel, 21 m täckt av plast men norra sidan har en dubbelvikt skuggväv. Sidorna är nedgrävda, kortsidorna löstagbara med dörrar i. Se skiss nedan.
● Vi drar en grusväg längs norra sidan av stängslet, där ska lastbilar och traktorer köra in för att lämna träflis, planteringsjord, gödsel och leveranser. Vägen går fram till verksamhetslokalen.
● Vi behöver inga sturkturer för kompostering, istället används direkt bäddkompostering inspirerat av Kosters trädgårdar och Holma folkhögskola (skörderester läggs kontinuerligt i en dedikerad bädd, hålls täckt med plansiloplast. Rotogräs dödas först genom att läggas på plasten där de torkar).

Ute på fältet finns flyttbar infrastruktur som följer med bestämda block i växtföljden:

● En flyttbar larvtunnel till tomat- och potatisblocket, 20 x 4,5 m
● En likadan larvtunnel till gurkblocket
● Kålpergola till kålblocket: 2 m långa lärkstolpar nedslagna med 2,5 m mellanrum runt och rakt igenom blocket, en trälist spikad längs toppen och genom mitten. Över detta läggs en 16 m bred, 24 m lång insektsduk som tyngs ned av sandsäckar.

Till fältet behövs även dukar och plansiloplast:

● En 200 m lång rulle 4 m bred fiberduk klipps i längder om 23 meter. De längderna täcker två bäddar i taget – en kompromiss mellan arbetsmängd och flexibilitet.
● 23 meter av nätet som blir över från kålpergolan klipps för att täcka morotslandet mot morotsfluga.
● Dukarna förvaras i 7 st soptunnor med lock (mus- och vädersäkert!), vi proppar ned två i varje på så vis att vi kan rulla fram soptunnan, lägga den ned och mata fram kortändan på duken.
● En 300 m lång rulle 6 m bred plansiloplast klipps i längder om 20,5 m, tills vi har 14 st dukar. Varje block tilldelas två dukar var.
● 100 sandsäckar fylls med jord. Varje fält tilldelas runt 14 säckar var (de kommer flyttas runt en del under säsongen).
● En EU-pall per block ställs längs verksamhetslokalen bredvid soptunnorna, på dem förvaras plansiloplast och sandsäckar.

Bevattningen, här väljer vi vattenspridare framför droppbevattning för att hålla ned kostnaderna och slippa kompletteringsbevattna täta sådder:

● 10 st 15 m långa slangar går längs varje fälts långsida, de kallas “sektionslangar”, var tolfte meter alltså. De förenas med slangar som går längs fältens norra kortsidor, “matarslangar”. I kopplingen mellan matarslangarna och sektionslangarna sätts en manuell frostsäker ventil så att varje sektionslang kan stängas av individuellt.
● Var femte meter sätts en pendelspridare, det bör göra överlappningen bra nog, men vi dubbelkollar med försäljaren innan inköp.
● Vi köper in avskärmingsdon till spridarna så att varje block kan vattnas för sig.
● Ingen dator köps till bevattningen, istället vattnar vi under förmiddagar och lär oss ordentligt när och hur mycket som ska vattnas. Med den kunskapen som underlag kan bevattningen programmeras i framtiden.

Ytterligare kopplingar och don behövs – det får vi hjälp med av bevattningsförsäljaren som också räknar på vattentillgången (det är ett eget ämne – bevattningsdamm, borrad brunn, vattendrag, pump, filter… här hjälper länsstyrelsens rådgivare till med kunskap).

Maskin- och redskapsbehov

Då är fältet klart. Nu tar vi ett steg tillbaka och tittar på årshjulet – och bestämmer vilka redskap och maskiner som behövs till vad.

Förkultiveringen markerar startskottet för odlingarna. Vi väljer en enkel men billig lösning. De tidigaste sådderna – paprika, chili – sker inomhus i en hylla. I början av mars startas förkultiveringshuset på fältet, där finns bord, värme, isolering och extra ljus.

● Till pluggbrätten väljer vi Quickpot 96T, 100 st, med utpluggare och 20 st underlägg till hyllan inomhus. Ett alternativ hade varit att investera i Paperpot Transplanter, men med vår tajta budget och varierade odling väljs det billigare, mer flexibla alternativet och handplantering.
● 350 st 1,5liters-krukor behövs till omplantering av växthusgrönsaker.
● En stadig lagerhylla och bevattningsbrickor som passar till Quickpot 96T, samt LED-lysrör 3 st i bredd per hyllplan, motsvarande ca 100-200w/m2.
● Till lampor i förkultiveringshuset väljer vi begagnade HPS-lampor där spillvärmen kommer till nytta för att värma växthuset, en per 4 m2 bordsyta.
● Förkultiveringshuset isoleras med bubbelplast mot alla fyra väggar – detta nya rum värms upp med en vanlig 10kw-fläkt (ca 400 w per m2 behövs, rummets storlek anpassas med bubbelplast efter behov). När inte värmen behövs går ändå fläkten för att få god luftcirkulation.
● Borden är enkla träställningar som vilar mot rejäla bockar, det ger ett flexibelt utrymme och höjer plantorna så att värmen kommer in underifrån.
● Nysådda brätten gror i den ena kylen, ställd till passande temperatur med hjälp av en akvariedoppvärmare i en hink med vatten.
● Den sista sektionen av förkultiveringshuset täcks med nät istället för plast. Dit flyttas plantor som ska avhärdas.
● Allteftersom utomhustemperaturen höjs plockas bubbelplasten bort för att släppa in mer ljus. Förvara bubbelplasten i en av soptunnorna till nästa år.
● Det blir trångt i förkultiveringshuset andra halvan av april när tomat, pumpa, majs, chili och paprika behöver plats. Då flyttas köldtålig förkultivering ut till tomatväxthuset.

Med fullvuxna plantor – eller frön till direktsådd – i näven är det dags att etablera odlingsbäddarna. Vi antar att bäddarna varit täckta med plansiloplast, även om fler och fler odlare övervintrar bäddar med gröngödsling.

● När bädden täcks av är den kompakterad, luftning sker med bredgrep.
● Gödsel läggs på, vi använder ett pelleterat ekologiskt gödselmedel och sprider för hand ur en hink. Är jorden mullfattig läggs kompost, stallgödsel eller torvjord på också med en skottkärra (men vi är noga med att inte lägga på för mycket fosfor!)
● Nu är det dags för jordbearbetning med minifräs som drivs av en skruvdragare som körs mindre djupt vid direktsådd, och djupare vid plantering.
● Rader och planteringsavstånd markeras med en gridder – det underlättar plantering och ogräsreglering.
● Direktsådd med såmaskinen Jang JP-1, såhjul och frömängd bestäms med hjälp av webappen Jang Calculator.
● Ska det planteras gör vi det för hand, vid plantering av majs, pumpa eller tomat lägger vi först på ett tjockt lager ensilage.

Skötsel av odlingen är mest beroende av starka rutiner framför fancy utrustning. Vi tar in hjälp så fort vi märker att ogräsregleringen hamnar på efterkälken – det är alltid dyrare att rätta till i efterhand! En grundregel är att varje bädd får en bedömning varannan vecka, och om det behövs en insats.

● Finns det plats i budgeten investerar vi i en flammare som körs över sådder precis innan de gror. Det tar kål på tidiga fröogräs och minskar rensningsbehovet betydligt.
● En trådhacka bearbetar fröogräs i hjärtstadiet
● En bygelhacka tar allt som hunnit lite längre, och gångar mellan bäddarna.
● Rensjärnet används på större rotogräs.

Vi odlar tomat och gurka i låga temporära larvtunnlar. Det behöver lite specialbehandling:

● Spikband skruvas fast runt bågarna så att rep kan hängas mellan bågarna ca 30 cm ned (efter Klara Hanson). Två per bädd över de två mittenbäddarna i larvtunneln.
● Tomatkrokar med snöre används så att plantorna kan lutas och sänkas allteftersom de når takhöjden.
● Ordentliga träbockar, 50 cm höga, placeras varannan meter i mittenbäddarna – tomatplantorna vilar mot dem när de sänks ned.

Skötsel innebär även skadedjursreglering. På många håll i Sverige är mördarsniglar ett plågsamt odjur. Varje vecka bedömer vi hur många mornar de ska plockas. Odlingen hålls “ren” från högar och material, accessvägarna klipps kort.

● Vi har dedikerade snigelplockarhandskar och hinkar med tillhörande lock. I verksamhetslokalen en vattenkokare. Efter plockning dränks sniglarna i kokande vatten och hälls ut på kompostbädden.
● På växtföljdsfält som täcks av instektsnät sprider vi järnfosfat mot sniglar vid behov. Sprids järnfosfat under bar himmel äter fåglarna upp det.
● Morotsfluga förebyggs med insektsnät som vilar mot 2 m långa VP-rör.
● Ohyra som angriper kål förebyggs med kålpergolan.
● Vilt förebyggs med viltstängslet.

Tid för skörd! Även här används enkla manuella redskap:

● Bottentömda sidoväskor används till skörd av allt smått till medelstort: Tomat, bönor, sockerärt, majskolvar, zucchini, paprika, gurka och så vidare.
● Större grönsaker skördas direkt ned i skördelådor. Vi använder en robust låda med inbyggt lock där fukt och smuts hålls inne.
● Två slags skördeknivar används: En enkel liten 9-cmkniv och en större kålkniv. Gummisnoddar till knippen.
● Skörden fraktas runt på odlingen med en perrongkärra (den kör pluggbrätten, gödsel och typ allt annat också!) eller skottkärra.

Skörden lagras, tvättas och packas i verksamhetslokalen – den permanenta larvtunneln som är hälften förkultiveringshus, hälften packlokal. Det ger oss 10 x 4,5 meter, 45 kvadratmeter, att jobba med. På marken har vi lagt en ångspärr, regelverk på trädgårdsplattor och trägolv.

● Utomhus står tvättbordet, ett lutande badkar eller nätbord med kontrollerad avrinning – spillvattnet leds bort från odlingen.
● Längs den östra väggen står kyllagret, det är två begagnade blomkylar i vårt exempel (det är egentligen för litet, även detta är ett stort ämne!). Den ena håller 10 grader för växthusgrönsaker, den andra 0 för alla andra grönsaker. Kylarna stängs av när det blir kallt ute och lokalen hålls välventilerad året om för att undvika fukt- och rostskador.
● Längs den västra väggen finns packbord med våg, påsar och etiketter. Sopstation under bordet.
● Lysrör med sladd och en 2kw-fläkt bidrar med ljus, värme och luftcirkulation.
● Ihopfällbart fikabord, stolar, vattenkokare och porslinsskåp samt en förseglad låda med fika i ena kylen är vårt personalutrymme – flexibelt nog att ta med ut i odlingen varma dagar!
● Bredvid kylarna, upphängning av regnkläder, handskar, stövlar. En handsk- och stöveltork är ett måste.

I vårt fall har vi nära hem till boningshuset – men hade det varit längre hade vi placerat ett dass i närheten av odlingen. Hemma i huset sker även tvätt av arbetskläder och den tidigaste förkultiveringen.

När en bädd är skördad ska den bli omhändertagen, antingen inför en till odlingsomgång eller inför vintern:

● En trimmer med slyklinga skär av tjocka stammar från grönkål, majs och broccoli.
● Återväxande grödor, t ex koriander och persilja, dras upp med rötterna eller skärs nedanför tillväxtpunkten för hand – beroende på vad som är lättast.
● Alla andra grödor försvinner vid skörden. Vid skördetillfället ser vi till att dels skära där vi vill för att få en fin skörd, och dels vid marken för att få bort skörderester.
● Skörderester körs till kompostbädden med skottkärra.
● När bädden är tom förbereds den som vanligt igen. Inför vintern sår vi antingen t ex råg och blodklöver, eller lägger på plansiloplast.

Förutom grönsaksbäddarna har odlingen en del biytor som behöver skötas:

● En vanlig gräsklippare tar gräset runt bäddarna och runt stängslet (det behöver hållas kort så att sniglar inte kommer över snigelstaketet).
● Vi går med en kantskärare till trimmern som skär av inväxt från gräsklädda gångar till odlingsbäddarna. Det som växer in blir lättare att rensa och bäddarna förblir rätt längd.
● EU-pallarna får stå kvar, annat som är i vägen flyttar vi på för att komma åt – vattenslangar och soptunnor.

Inför vintern, och när ett material använts färdigt för säsongen, ska det lagras. Vi försöker tajma med vädret så att dukar och andra material är torra innan de läggs i soptunnor och lager.

Så där! Nu har vi en fungerande grönsaksodling!

Det är mycket plast tänker några läsare. Så här kan vi begränsa plastanvändningen:

● Mer budget ger en verksamhetslokal i trä.
● Rutiner och tajming för övervintrande gröngödsling minskar behovet av plansiloplast.
● Främjande av nyttodjur genom permanenta biodiversitetshäckar, samodling mellan blommor och grönsaker, fågelholkar med mera kan minska behovet av förebyggande insatser mot ohyra.
● Arbete med jordhälsa och friska plantor ökar motståndskraften mot ohyra, även det kan minska behovet av insektsnät.
● En kortare odlingssäsong minskar behovet av fiberduk.

 

Inköp

En herrans massa inköpsbehov har redovisats i texten. Var köper man allt egentligen? Vi vänder oss i huvudsak till dessa försäljare, jämför priser och utbud, men det finns fler:

Frö/utsäde:

● Bingenheimer
● Lindbloms frö
● Olssons frö
● Runåbergs fröer
● Semenco
● SW Horto
● LPM-potatis

Odlingstillbehör (dukar, knivar, redskap):

● Olssons frö
● Meyer-Shop
● Semenco
● SW Horto
● Lokala leverantörer, t ex Hallarnas trädgård i Göteborg

Torvbaserad så- och toppdressjord, träflis:

● SW Hortos Gröna linjen*
● Fagerhults Garden, förslagsvis Lilla jordbrukets blandning.*
● Lokala träflisleverantörer

Bevattning:

● Waterboys
● Aquadrip
● Trädgårdsteknik

Växthus:

● Gjordnära*
● Serres Natural*

*Vid köp av jord och större paket, prata igenom leveransen med säljaren. Den här exempelodlingen kan ta emot lastbilar utan släp, och saknar avlastningsförmåga. Lösviktsleveranser tippas av på en presenning, pallar lastas av för hand eller så engageras grannbonden med traktor i god tid innan leveransen.

När tunga leveranser landat är det mycket svårt för oss att flytta dem, så var envis med var de ska lasta av!

Utöver dessa aktörer kan de vanliga lådbutikerna – Hornbach, Biltema och Jula mfl – lösa många behov.

För en specifikation av inköpsbehoven, klicka här.

 

Artikelförfattare: Olle Olsson, 2024

 

 

U-Garden

U-Garden (2022-2025)är ett EU-projekt som finansieras inom ramen för ERA-NET Cofund Urban Transformation Capacities (ENUTC). I Sverige är Energimyndigheten ansvarig myndighet. Programmet syftar till att stödja globala och europeiska satsningar på urban omställningskapacitet och hur det kan bidra till en mer hållbar stadsutveckling.

Det huvudsakliga målet med U-Garden är att ta fram erfarenheter och kunskaper kring olika sorters stadsodling som del i strategiskt arbete för hållbar stadsutveckling i Europa. Det handlar dels om att kartlägga olika typer av odling och utveckla planeringsverktyg kopplat till stadsodling, dels testa modeller av odling i olika kontexter i Europa med starkt fokus på medskapande (Urban Living Labs) för att bygga kunskap om odling i och omkring staden.

Projektgruppen under ledning av Polibienestar Research Institute, Valencia, består av partners från Sverige, Spanien, Polen och Rumänien, och representerar forskningsinstitut, offentlig förvaltning, privata företag, och civilsamhällesorganisationer. Från Sverige deltar Göteborgs Universitet (Institutionen för Kulturvård), Västra Götalandsregionen (Naturbruksförvaltningen) och Göteborgs Stad, exploateringsförvaltningen (Stadsnära Odling).

Stadsnära Odling skall i projektet utveckla en odling på Lilla Änggården med syfte att:

Skapa engagemang och delaktighet hos boende och besökare i stadens gröna miljöer.

Aktivera och öka kulturmiljöns relevans för staden och göteborgarna.

Skapa en ökad kunskap om stadens gröna livsmiljöer genom att synliggöra de gröna miljöernas ekologiska, sociala och ekonomiska värden.

Odlingen på Lilla Änggården kommer inspireras och anamma Market Gardening och liknande principer och samarbeta med modellodlingen på Angereds Gård.  Odlingen kommer att anläggas och driftas av Stadsnära Odling men i samarbete och samverkan med Kulturförvaltningen, Park- och Naturförvaltningen och Higab. Odlingen skall genomsyras av ett medskapande perspektiv och riktar sig till en mångfald av aktörer i staden samt lyfta fram matens plats i staden i ett historiskt, samtida och framtida perspektiv.

Lilla Änggården har under merparten av sin historia varit en plats för jordbruk och odling. När gården köptes av familjen Grén på 1840-talet förstärktes denna användning av platsen ytterligare.

Lilla Änggården skänktes av familjen Grén Broberg som en gåva till Göteborgs stad 1963. Det samtida och framtida arbetet med platsen tar därför avstamp i Sven och Carl Grén Brobergs testamente och gåvobrev. Ansvaret för Lilla Änggården är uppdelat mellan tre kommunala förvaltningar och ett bolag; Fastighetskontoret, Higab, Kulturförvaltningen och Park- & naturförvaltningen.

Projektet har anställt en projektledare för odlingen. Han heter Tomas Nilsson och han sätter spaden i jorden senhösten 2022. Det kommer hända mycket på platsen 2023 och vi vill att du skall vara med! Håll utkik på vad som händer framöver på instagramkontot: lillaangbonden.

 

Modellodling på Angereds Gård

Modellodlingen på Angereds Gård är en småskalig, ekologisk grönsaksodling vars mål är att producera mat och erbjuda utbildning. Sedan starten våren 2019 växer grönsaksodlingen fram enligt principerna för en Market Garden. Vi jobbar med fasta bäddar och enkla redskap, använder oss av tekniker för biointensiv odling och säsongsförlängning. Till odlingens förfogande står en ca 2500 kvm stor yta, tidigare använd som kalvhage. Sedan 2019 har vi anlagt ca 50 bäddar á 20×0.75 m, vilket under 2021 innebär en effektiv odlingsyta på 720 m². I form av infrastruktur har vi snickrat ihop en plantskola, satt upp bevattningssystem, byggt tvätt- och packstation, varje säsong monterat och flyttat runt två temporära växthustunnlar mm. Ca 35 olika sorters grönsaker odlas vilket har resulterat i en skörd på 1300 kg år 2019, 2800 kg år 2020 samt 3200 kg år 2021. Grönsakerna levereras utan mellanhänder till kommunala skolor, förskolor och äldreboenden i närområdet. Följ gärna med i vad som händer under året på Instagram @Modellodlingen!

Projektet startade vid årsskiftet 2019 och har utvecklas efter förutsättningarna på platsen vad gäller ex klimat och jordmån, men även i relation till våra samarbetspartners i stadsdelarna och inom kommunala förvaltningar, samt Naturbruksförvaltningen (VGR) och Folkhögskolan i Angered. Utvecklingen hänger också ihop med de möjligheter och begränsningar som ett kommunalt drivet projekt erbjuder.

Modellodlingen var en av fyra fallstudier som genomförts i Göteborg kopplade till det treåriga EU-projektet SATURN. SATURN finansieras via EIT Climate-KIC och drevs av Göteborgs Stad i samarbete med städerna Trento och Birmingham.

Ett resultat av detta projekt är att Grundskoleförvaltningen under 2022 finansierar en Stadsbonde på 100%, samt att projektet vann White Guides innovationspris ”100% cirkulär” vilket ger 6 månaders innovationsstöd!

Mission
The Model Farm is a highly productive small scale farm unit, providing food and education.

Vision
By showcasing both the farming and business model behind a sustainable and sucessfull small scale farming enterprise, the Model Farm will serve as a driver for the integration of regenerative farming practices in the continous evolution of urban and rural multifunctional landscapes.

 

Ansvarig för Modellodlingen under 2019-2021 var Klara Hansson, projektledare och stadsbonde. Under säsongen 2020 var Klara föräldraledig, vikarierande odlare var Ebba Wilhelmsson, trädgårdsingenjör.

 

Kontakt

Vid frågor om Modellodlingen, hör av dig via mail till

martin.berg@exploatering.goteborg.se

För en kortfattad summering av projektet, se följande presentation:

Summering av pilotprojektet Modellodlingen

Summering av år 2019-2021 finns i följande dokument (OBS, flera flikar!):

Bäddschema 2019 2020 2021

Odlingsplanering 2019 2020 2021

Skörd 2019 2020 2021

Inköp 2019 2020 2021

Arbetstid per moment, Klara Hansson Toggl 2021

Arbetstid per moment, Ebba Wilhelmsson Toggl 2020

Arbetstid per moment, Klara Hansson Toggl 2019

In English:
Crop plan 2019-2021

Garden plan 2019-2021

Harvest 2019-2021

Investments 2019-2021

Time tracking summary 2019-2020

Foton: Klara Hansson, Martin Berg.

 

SATURN Climate-KIC

 

 

SATURN –System and sustainable Approach to virTuous interaction of Urban and Rural LaNdscapes

Under perioden 2019-2021 ingår fastighetskontoret (exploateringsförvaltingen) och Stadsnära Odling i projektet SATURN som är finansierat av Climate-KIC. I Göteborgshubben ingår även Naturbruk VGR, Västarvet (VGR), Xenofilia och Projekt Engagemang. Tillsammans med aktörer i Trento (Italien) och Birmingham (Storbritannien) kommer vi skapa ett långsiktigt europeiskt initiativ för att återkoppla banden mellan staden och den omkringliggande landsbygden och generera ekonomiskt och socialt värde med fokus på hållbart markanvändande.

Projektet skall utveckla en ”verktygslåda” med modeller och metoder genom att samla goda exempel och praktiskt testa och utveckla modeller i Göteborg, Italien och Storbritannien under projektet. Göteborgshubben är ansvarig för arbetspaketet som handlar om verktygslådan och de praktiska testerna. I Göteborg fokuserar vi på hur vi kan skapa förutsättningar för fler entreprenörer och jobbtillfällen på stadens markreserv inom kommersiell grönsaksodling. Detta gör vi genom fyra stycken delprojekt;

  • Testbäddarna i Skogome och Angered för nya kommersiella odlare
  • Inkubator för småskaliga grönsaksodlare i urban och peri-urban kontext
  • Anlägger och utvecklar en modellodling enligt ”market garden” principen på Angereds Gård
  • Utvecklar LAB 190 som en kanal för att sprida kunskap och erfarenhet med syfte att skapa förutsättningar för fler gröna entreprenörer

https://eventi.fmach.it/saturn

1000m2 Pocket Farm

Går det att försörja sig på en 1000 kvadratmeter stor odling, där 600 m2 är odlingsyta?

Det här dokumentet är ett upplägg på hur ett sådant företag kan se ut.

Hur är odlingen uppbyggd?
Modellen är inspirerad av JM Fortiers The Market Gardener (2014) och Curtis Stones youtube-kanal.
Fortier föreslår standardiserade bäddar, 30m långa och 75cm breda. Gångarna mellan bäddarna är 45cm breda. På en yta på 1000 m2, som också har plats för ett efterproduktionsområde, får det plats med 27 bäddar. Ett växthus täcker fyra bäddar längs ena sidan av området. Resten delas upp på fyra områden efter de grönsaksfamiljer som ska odlas.

Bäddarna ska utnyttjas så effektivt som möjligt utan att lämna principer om växtföljd och gröngödsling. Säsongerna förlängs med enkla tunnlar som sätts upp mellan februrari-april och oktober-november. Ett året om-växthus ger möjlighet till förkultivering och diversifiering genom tomatodling.
Om vi utgår ifrån att odlingen ligger på en asfaltsyta måste dränering och skydd mot rotskador behandlas, särskilt från tomatodlingen. Därför läggs en 900 m2 stor matta som grund (den totala ytan som bäddar och gångar), med olika lager för dränering, skydd men också vattenhållande egenskaper. Det minimerar bevattningsbehovet. Jord köps in från en av de stora jordleverantörerna.

Vad ska du odla?
Här är Fortier och Stone tydliga: En odling i liten skala måste hitta de grödor som har högst avkastning. Stone har fem grundläggande krav på grödor som hjälper oss rätt (2016):
1. Det ska vara kort tid från sådd till skörd, 60 dagar eller mindre.
2. Hög skörd, minst 700g per meter bädd (1/2 pound/foot).
3. Högt kilopris, minst 60kr/kg + moms.
4. Grödan ska ha en lång period som den går att skörda, minst fyra månader av året.
5. Hög efterfrågan.

Fortier har hittat ett värde på varje gröda per bädd och omgång (2014, s. 14). De som rankas högst är tomater, sallatsmix och sallatshuvuden. Dessa står sig bra i Curtis bok: Sallatsmix går snabbt att odla, ger hög skörd, säljs dyrt och går att odla nästan året om. Dessutom är det mycket hög efterfrågan. Tomaterna ger hög skörd och säljs dyrt och klarar sig därför trots att de skördas under en kort period och tar lång tid på sig för att mogna.

Därför fokuserar vår Pocket Farm på sallatsmix. Ett fokus på enstaka grödor gör affärsmodellen mer strömlinjeformad där färre verktyg och infrastruktur behövs. Däremot innebär det också att vissa försäljningskanaler tappas som hade varit tillgängliga vid en mer diversifierad odling (mer om det nedan). Sallatsmixen består av ingredienser från tre olika växtfamiljer, något som möjliggör en växtföljd. Spenat (Amaranth) får ett eget fält, salanova (Astera) får det andra och det tredje utgörs av olika kålblad (Brassica) så som ruccola, tatsoi och red kale.

För att komplettera sallatsmix och tomater odlas ett fält med sockerärt. Det är en gröda som har lägre värden i Fortiers sammanställning, men för att ta hand om jorden och få till en växtföljd är ärtväxter ett bra alternativ som fortfarande ger avkastning.

Tekniker för en odling på mikroskala
Det finns flera alternativ för att driva upp grönsakerna på ett effektivt sätt. Stone odlar salanova med hjälp av en Paper Pot Transplanter där utplanteringen sker mekaniskt. Fortier föredrar istället att öka frötätheten och direktså salanova i många rader per bädd för att skörda dem som blad.
Eftersom asiatisk kål, spenat och ruccola också direktsås väljer vi den metoden även för salanova och direktsår allt efter Fortiers modell. För att maximera värdet på sockerärten förkultiveras dock den.

Bäddarna förbereds med en tilther – en fräs som bara behandlar de översta centimetrarna av jorden. Mellan varje omgång täcks bädden i tre veckor med plansiliplast för att få plantrester att förmultna och skapa en god såbädd för nästa omgång. Sådd sker med en manuell såmaskin. Tack vare den höga frötätheten blir ogräs snabbt utkonkurrerat. Beroende på tryck från skadedjur kan odlingen behöva täckas av odlingsväv eller insektsnät.
Skörden sker med hjälp av en Quick Cut Greens harvester som skär och samlar upp bladen. Beroende på försäljningskanal behandlas skörden olika. Vid leverans till restauranger sker ingen efterbehandling, men om kunden är en matvarubutik behövs ett rejält efterproduktionsområde.
Stones efterproduktionsområde består av en ”bubblare” – ett badkar med bubbelpoolsegenskaper kan man säga. Sedan slungas de torra i en ombyggd tvättmaskin för att till sist blåsas helt torra av fläktar innan de förpackas. Ett efterproduktionsområde av den här typen är medräknad på vår Pocket Farm.

Vilka försäljningskanaler finns?
I det här exemplet är kunden en matvarubutik, men högre priser finns att hämta om man säljer till privatpersoner. Här är en genomgång av olika försäljningskanaler:

• REKO-ringar (läs mer på https://rekoringar.wordpress.com/): Flexibelt, inga mellanhänder, mycket administration (göra beställningslistor och packa åt kunden)

• Gårdsförsäljning: Kajodlingen i Göteborg har gått i bräschen för självplocksförsäljning direkt i odlingarna. Kunderna skördar helt enkelt det de vill köpa själva och odlarna finns på plats för att instruera och ta betalt.

• Restauranger: Här finns en stor efterfrågan, de handlar mer än en privatkund men inte alltid så mycket som återförsäljare – ett bra mellanläge för den mindre odlaren. Värderar hög kvalitet och kan, beroende på restaurang, betala ett högre pris än återförsäljare.

• Återförsäljare: Köper större kvantiteter på en gång, trygg försäljningskanal, standardiserat. Ofta ett betydligt lägre pris än om man når kunden direkt. Det är svårt att komma in som leverantör till de större kedjorna och konkurrensen kan vara hård hos de mindre grönsaksaffärerna.
Andelsjordbruk är en kanal till och kanske går det att locka konsumenter till ett sallatsbaserat andelsjordbruk, men traditionellt är dessa annars mycket diversifierade. Det samma gäller marknadsförsäljning som ökar i värde ju fler olika grödor en säljer, det är troligt att det skulle vara mindre värt för en fokuserad odling som denna att välja den vägen.

Funkar det verkligen?
Exempel från omvärlden visar att en odling på den här storleken kan fungera. I vår uträkning borde odlingen kunna omsätta 440 000 kronor på 600 m2 odlingsyta, om Fortiers siffror stämmer även här.

• Curtis Stone har 1000 m2 odlingsyta och omsätter ca 650 000 kronor. Han är belägen i södra Kanada med varma somrar och kalla vintrar.
• En odlare på Nya Zeeland redovisar liknande siffror på samma yta.
• Kajodlingen i Göteborg har efter tre säsonger kommit fram till att 600 m2 odlingsyta ska räcka för att anställa två personer på heltid.

Stones video om sin egen odling är värd att se i sammanhanget (2017).

Hur hjälper det här exemplet?
Stadsnära odling har i uppdrag att skapa mer matproduktion i Göteborg, en del av det är att se vilka möjligheter det finns inne i centrala delar av staden. Kajodlingen har varit det första företaget att prova den här typen av affärsmodell, och det på mark de har arrenderat av fastighetskontoret.
Vi vill skapa en hållbar affärsmodell av den lilla odlingen mitt i staden och det här exemplet visar på hur en sådan odling kan se ut. Den är teoretiskt grundad, men med exempel från verkligheten (inte minst Kajodlingens uppgifter!).

Källhänvisning
Fortier, Jean-Martin (2014). The Market Gardener. New Society Publishers: Kanada.
Stone, Curtis (2016). WHAT MAKES A CROP PROFITABLE?. Youtube (videoklipp), hämtat 2017-12-21 från: https://www.youtube.com/watch?v=xA5WjMrMDu8.
Stone, Curtis (2017). THIS IS HOW MY FARM WORKS! – $100K on a quarter acre. Youtube (videoklipp), hämtat 2017-12-21 från: https://www.youtube.com/watch?v=jbHwAfHQA9M.