På gång

1000m2 Pocket Farm

Går det att försörja sig på en 1000 kvadratmeter stor odling, där 600 m2 är odlingsyta?

Det här dokumentet är ett upplägg på hur ett sådant företag kan se ut.

Hur är odlingen uppbyggd?
Modellen är inspirerad av JM Fortiers The Market Gardener (2014) och Curtis Stones youtube-kanal.
Fortier föreslår standardiserade bäddar, 30m långa och 75cm breda. Gångarna mellan bäddarna är 45cm breda. På en yta på 1000 m2, som också har plats för ett efterproduktionsområde, får det plats med 27 bäddar. Ett växthus täcker fyra bäddar längs ena sidan av området. Resten delas upp på fyra områden efter de grönsaksfamiljer som ska odlas.

Bäddarna ska utnyttjas så effektivt som möjligt utan att lämna principer om växtföljd och gröngödsling. Säsongerna förlängs med enkla tunnlar som sätts upp mellan februrari-april och oktober-november. Ett året om-växthus ger möjlighet till förkultivering och diversifiering genom tomatodling.
Om vi utgår ifrån att odlingen ligger på en asfaltsyta måste dränering och skydd mot rotskador behandlas, särskilt från tomatodlingen. Därför läggs en 900 m2 stor matta som grund (den totala ytan som bäddar och gångar), med olika lager för dränering, skydd men också vattenhållande egenskaper. Det minimerar bevattningsbehovet. Jord köps in från en av de stora jordleverantörerna.

Vad ska du odla?
Här är Fortier och Stone tydliga: En odling i liten skala måste hitta de grödor som har högst avkastning. Stone har fem grundläggande krav på grödor som hjälper oss rätt (2016):
1. Det ska vara kort tid från sådd till skörd, 60 dagar eller mindre.
2. Hög skörd, minst 700g per meter bädd (1/2 pound/foot).
3. Högt kilopris, minst 60kr/kg + moms.
4. Grödan ska ha en lång period som den går att skörda, minst fyra månader av året.
5. Hög efterfrågan.

Fortier har hittat ett värde på varje gröda per bädd och omgång (2014, s. 14). De som rankas högst är tomater, sallatsmix och sallatshuvuden. Dessa står sig bra i Curtis bok: Sallatsmix går snabbt att odla, ger hög skörd, säljs dyrt och går att odla nästan året om. Dessutom är det mycket hög efterfrågan. Tomaterna ger hög skörd och säljs dyrt och klarar sig därför trots att de skördas under en kort period och tar lång tid på sig för att mogna.

Därför fokuserar vår Pocket Farm på sallatsmix. Ett fokus på enstaka grödor gör affärsmodellen mer strömlinjeformad där färre verktyg och infrastruktur behövs. Däremot innebär det också att vissa försäljningskanaler tappas som hade varit tillgängliga vid en mer diversifierad odling (mer om det nedan). Sallatsmixen består av ingredienser från tre olika växtfamiljer, något som möjliggör en växtföljd. Spenat (Amaranth) får ett eget fält, salanova (Astera) får det andra och det tredje utgörs av olika kålblad (Brassica) så som ruccola, tatsoi och red kale.

För att komplettera sallatsmix och tomater odlas ett fält med sockerärt. Det är en gröda som har lägre värden i Fortiers sammanställning, men för att ta hand om jorden och få till en växtföljd är ärtväxter ett bra alternativ som fortfarande ger avkastning.

Tekniker för en odling på mikroskala
Det finns flera alternativ för att driva upp grönsakerna på ett effektivt sätt. Stone odlar salanova med hjälp av en Paper Pot Transplanter där utplanteringen sker mekaniskt. Fortier föredrar istället att öka frötätheten och direktså salanova i många rader per bädd för att skörda dem som blad.
Eftersom asiatisk kål, spenat och ruccola också direktsås väljer vi den metoden även för salanova och direktsår allt efter Fortiers modell. För att maximera värdet på sockerärten förkultiveras dock den.

Bäddarna förbereds med en tilther – en fräs som bara behandlar de översta centimetrarna av jorden. Mellan varje omgång täcks bädden i tre veckor med plansiliplast för att få plantrester att förmultna och skapa en god såbädd för nästa omgång. Sådd sker med en manuell såmaskin. Tack vare den höga frötätheten blir ogräs snabbt utkonkurrerat. Beroende på tryck från skadedjur kan odlingen behöva täckas av odlingsväv eller insektsnät.
Skörden sker med hjälp av en Quick Cut Greens harvester som skär och samlar upp bladen. Beroende på försäljningskanal behandlas skörden olika. Vid leverans till restauranger sker ingen efterbehandling, men om kunden är en matvarubutik behövs ett rejält efterproduktionsområde.
Stones efterproduktionsområde består av en ”bubblare” – ett badkar med bubbelpoolsegenskaper kan man säga. Sedan slungas de torra i en ombyggd tvättmaskin för att till sist blåsas helt torra av fläktar innan de förpackas. Ett efterproduktionsområde av den här typen är medräknad på vår Pocket Farm.

Vilka försäljningskanaler finns?
I det här exemplet är kunden en matvarubutik, men högre priser finns att hämta om man säljer till privatpersoner. Här är en genomgång av olika försäljningskanaler:

• REKO-ringar (läs mer på https://rekoringar.wordpress.com/): Flexibelt, inga mellanhänder, mycket administration (göra beställningslistor och packa åt kunden)

• Gårdsförsäljning: Kajodlingen i Göteborg har gått i bräschen för självplocksförsäljning direkt i odlingarna. Kunderna skördar helt enkelt det de vill köpa själva och odlarna finns på plats för att instruera och ta betalt.

• Restauranger: Här finns en stor efterfrågan, de handlar mer än en privatkund men inte alltid så mycket som återförsäljare – ett bra mellanläge för den mindre odlaren. Värderar hög kvalitet och kan, beroende på restaurang, betala ett högre pris än återförsäljare.

• Återförsäljare: Köper större kvantiteter på en gång, trygg försäljningskanal, standardiserat. Ofta ett betydligt lägre pris än om man når kunden direkt. Det är svårt att komma in som leverantör till de större kedjorna och konkurrensen kan vara hård hos de mindre grönsaksaffärerna.
Andelsjordbruk är en kanal till och kanske går det att locka konsumenter till ett sallatsbaserat andelsjordbruk, men traditionellt är dessa annars mycket diversifierade. Det samma gäller marknadsförsäljning som ökar i värde ju fler olika grödor en säljer, det är troligt att det skulle vara mindre värt för en fokuserad odling som denna att välja den vägen.

Funkar det verkligen?
Exempel från omvärlden visar att en odling på den här storleken kan fungera. I vår uträkning borde odlingen kunna omsätta 440 000 kronor på 600 m2 odlingsyta, om Fortiers siffror stämmer även här.

• Curtis Stone har 1000 m2 odlingsyta och omsätter ca 650 000 kronor. Han är belägen i södra Kanada med varma somrar och kalla vintrar.
• En odlare på Nya Zeeland redovisar liknande siffror på samma yta.
• Kajodlingen i Göteborg har efter tre säsonger kommit fram till att 600 m2 odlingsyta ska räcka för att anställa två personer på heltid.

Stones video om sin egen odling är värd att se i sammanhanget (2017).

Hur hjälper det här exemplet?
Stadsnära odling har i uppdrag att skapa mer matproduktion i Göteborg, en del av det är att se vilka möjligheter det finns inne i centrala delar av staden. Kajodlingen har varit det första företaget att prova den här typen av affärsmodell, och det på mark de har arrenderat av fastighetskontoret.
Vi vill skapa en hållbar affärsmodell av den lilla odlingen mitt i staden och det här exemplet visar på hur en sådan odling kan se ut. Den är teoretiskt grundad, men med exempel från verkligheten (inte minst Kajodlingens uppgifter!).

Källhänvisning
Fortier, Jean-Martin (2014). The Market Gardener. New Society Publishers: Kanada.
Stone, Curtis (2016). WHAT MAKES A CROP PROFITABLE?. Youtube (videoklipp), hämtat 2017-12-21 från: https://www.youtube.com/watch?v=xA5WjMrMDu8.
Stone, Curtis (2017). THIS IS HOW MY FARM WORKS! – $100K on a quarter acre. Youtube (videoklipp), hämtat 2017-12-21 från: https://www.youtube.com/watch?v=jbHwAfHQA9M.

Informationskväll om kommersiell odling i Göteborgs stad

– Vill du odla grönsaker till försäljning? Nu har Göteborg stad två områden där det är möjligt! Välkommen på en informationskväll med besök från den småskaliga odlaren Lena Manea.

Stadsnära odling på Fastighetskontoret har öppnat två områden för kommersiell grönsaksodling dit du som vill prova att odla för försäljning är välkommen. Ett arrende är 500-1000 kvadratmeter stort och området, som består av flera arrenden, har förråd, vatten, toalett och fikarum tillgängligt. Vi kallar våra två områden ”testbäddar” och de ligger i Skogome och Angered.Vi berättar om projektet Stadsbruk som vill skapa odlingsmöjligheter i stadsnära miljö, hur sådana odlingar kan se ut och vilka förutsättningar som gäller för att börja odla i Göteborg.

Små kommersiella odlingar på 1000 – 10 000 kvadratmeter blir fler och fler, odlingsnätveken växer och många influenser börjar hitta till oss från USA och Kanada. Intensiva odlingstekniker utan stora investeringar och nära kontakt med kunderna är grundläggande för dessa nya slags bönder. Vi får besök från Lena Manea som driver en grönsaksodling utanför Alingsås. Hon berättar om vilket värde man kan få ut av en odling på bara några hundra kvadratmeter, om de nya försäljningskanaler som dykt upp och hur hon ser på framtiden som grönsaksodlare.

När: Onsdag den 7 februari 2018 kl 19:00 – 20:30
Vart: Lärjeåns Kafé & Trädgårdar. Ekevadsvägen 5, Angered
Spårvagnshållplats: Angered Centrum
Hur: Anmäl dig till olof.2.olsson@fastighet.goteborg.se. Om du anmäler dig senast den 31 januari får du en smörgås.